Flyttar

www.ilfart.se

Hoppas ni följer med mig dit och glöm inte lägga till mig på bloglovin!

Ett beslut och det här bör ni se

Jag har bestämt mig för att börja blogga öppet. Nu har jag kommit så långt med mig själv och min sjukdom att det inte är något jag skäms för. Jag har därför köpt mig en domän som jag ska börja blogga på. Jag undrar därför om man kan flytta gamla inlägg från den här bloggen till den nya på något smart sätt? Någon som vet?

Sen tycker jag att ni ska kolla på det här avsnittet av outsiders och då specifikt på tjejen Therese som precis som jag har diagnosen BED. Känner igen mig i det mesta hon säger, gömma mat, ångest, ta nya tag, falla tillbaka, isolera sig etc.

Resultat

Träningen ger resultat. Minus 1,1 kilo jämfört med förra veckan. 90,6 kilo. Nu vill jag under 90-strecket och aldrig mer över igen.

Hej vänner

Det började inte bra. Har varit sjuk i två veckor med en långdragen förkylning och då får man absolut inte träna. Trots det var det minus på vågen. Hade nog varit ett större minus om jag hade fått väga mig innan maten. Minus 0,4 kilo visade vågen. 91,7 kilo är min aktuella vikt. Nu är jag så less på att stå stilla på något kilo över 90-strecket så nu blir det att köra båda sim och gym. Maten är det som går lättast just nu.

Hur går det för er andra med mat, träning och att stå emot livets goda?

Aktuell vikt

Invägning igår efter sommaren. Ingen munter syn och jag vill skylla lite på att jag vägde mig på eftermiddagen och annars brukar väga min på förmiddagen innan lunch. För mig kan det diffa. Men nu kan jag inte skylla på vägning senare på dagen.

Nystart på 92,1 kg. Nu kör vi!

Stay

Bloggen kommer snart att få nytt liv med nya krafter och ny inspiration. Håll ut allesammans!

Gå i graven?

Jag har funderat på att lägga ner den här bloggen och börja blogga mer öppet om mig, mitt liv och min ätstörning på min vanliga blogg. Vet ännu inte hur jag ska göra och om jag kommer skippa denna blogg helt.

En bra dag

Stolt över mig själv idag. Var så nära att jag sprang och köpte snask men istället har jag knaprat morötter. Måste se till att köpa hem mer frukt och grönt för när suget sätter i blir jag tokig om jag inte får tugga på något. Sad but true.

Skärpning

Suck på mig. Ostbågar ikväll. Dock inte en hel påse. Resten åkte i soporna. Nej nu får det vara slut på min lathet. Visst kommer jag upp i mina 10 000 steg varje dag men vad hände med mina löprundor? Även om det är varmt så kan jag springa på kvällen när det är svalt. Jag måste ta mig i kragen. Mitt busskort går ut i helgen och jag tänker inte köpa ett nytt. Slut med buss till jobbet. Det får bli till att gå eller cykla. Jag som ville vara nere på 85 kilo lagom till slutet av augusti då en sista minuten hägrar. Om jag ens ska få mer minus på vågen så måste jag ta mig i kragen. Dags att sluta lata sig. Bara bita i det sura äpplet för det finns inga genvägar. Det gäller bara att röra på sig mer än vad man stoppar i sig så rör det sig neråt.

MINUS!

Tjoho! Minus 0,2 kilo och nu väger jag 89,5kg. Jag är glad för det lilla. Jag ska stanna under 90-kilos strecket. Aldrig mer över. Precis samma sak som när jag kom under 100, aldrig mer ska jag väga tresiffrigt. Kämpa, kämpa!

In the summertime

Här alla ni fina läsare!

Hoppas ni har det bra i värmen. Själv har jag lite svårt att sova när det är så hett och min aptit har totalt försvunnit. Det är som att jag dricker mig mätt på iskallt vatten. Jag har vattencravings. Iskallt ska det vara, med isbitar i.

Nu har det gått ett par dagar sedan chipsincidenten och sen dess har jag inte ätit något snask alls. Igår blev det melon, idag äpple och banan. Känner mig inte direkt sugen på snask nu i värmen heller. Eller jo, iskall cola vore gott men det skippar vi.

89,7 kilo

Nya bilder kommer

Iom att jag är under 90 kilo är det dags att ta nya kroppsbilder. Ska ställa mig i underkläder snart och ta nya bilder. Så om ni kikar in lite senare så finns dom här i bloggen.

Satans chipsmonster

skulle man kunna uttrycka med milda svordomar. Blev både lite lycklig igår och sen ledsen. För jag föll för frestelsen. Jag åt 200 gram chips. Åh, det känns så surt. JAG ÄR INGEN CHIPSMÄNNISKA! Jag ska ju bli fruktmänniska. Nej nu börjar jag återigen släpa med mig frukt för att inte falla tillbaka i onda vanor.

Veckans vikt

Minus 1.0kg. Nu väger jag 89,7 kilo. Gött att vara under 90 kilo igen.

Someday

En dag vill jag vara en sådan person som helt ärligt kan köpa lite frukt (jordgubbar, melon osv) istället för godis/snask och känna att det var just det jag var sugen på och att det inte var ett svårt val utan ett givet.

Suktas

Varför kan folk i ens närhet inte försöka ta lite hänsyn? Det ska ätas pizza, kebab, hamburgare, chips, glass och annat flottigt. Ja det är självklart upp till mig själv att stå emot. Men jag säger det gång på gång att det är svårare att stå emot när folk suktas. Jag är ännu inte redo att umgås över sådant som är mina plågoandar. Sådant som jag tröstat mig med i så många år.

Gäsp

Svårt att sova? JA!

Det är så varmt och lite nervig är jag. Mitt sommarlov är typ slut och nu börjar mina jobbarveckor. Fördelar med det är att jag kommer verkligen äta mina måltider på regelbundna tider och få bra med motion. Nackdelar? Inga sovmornar, ingen fritid (pluggar ju sommarkurs också) och mindre tid med min käraste.

Hot hot hot

Hej allesammans!

Jag lever och frodas i sommarvärmen. Jag ska inte klaga på värmen för vi alla minns väl den kalla och långa vintern? Men iom värmen blir jag otroligt slö. Matlusten försvinner med värmen skulle man kunna säga. Träningen går väl inget vidare men jag kämpar med mina steg.

Plus på vågen

En ganska otrevlig överraskning möttes jag av i söndags. Det var ett plus på vågen. Inte så konstigt iofs efter midsommarfirande med alkohol torsdag, fredag, lördag och söndag. 90,7 visade vågen och det känns så himla surt att vara över 90-strecket igen. Men jag kämpar på. Bara ta nya tag. Ska ju inte säga att mina lata midsommardagar är något jag ångrar bittert för någon gång måste man få unna sig.

Jag är en pingla!

När jag prövade bikinin nedan höll jag först på att börja gråta. Jösses vad jag kände mig ful. Smsade till pojkvännen och förbannade sommaren, solen, stranden och dessa jädra bikinis och att det är så orättvist att jag inte är skapt till att bära en sådan. Han svarade snabbt och bad mig skicka en bild. (därav mitt fotande) och jag tog bilderna som ni ser i inlägget nedan.

När jag då såg bilderna kände jag inte igen mig själv. Det kan inte vara jag på de där bilderna. Min mage är ju mycket större, jag har ju större valkar på ryggen och mina lår svallar mycket mer. Tydligen är det jag på bilderna och nu ser jag verkligen att jag har fått en kropp med en ganska fin figur.

Jag må fortfarande överviktig och fet men jag tycker faktiskt att jag är väldigt snygg. Jag är frisk, har inga knän som ömmar, ingen ryggvärk och jag orkar springa. Nästa sommar ska jag återigen köpa en ny bikini och det ska vara för att den jag köpte idag är för stor.

Bilder

Jag ska ta nya bilder eftersom jag passerat 90-kilos strecket. Så länge visar jag bilder på från tidigare då jag prövade en ny bikini. Vill ni se före bilder så hittar ni det här.

Hmmpf

Jaha, trodde ju på att någon som besökte min blogg idag skulle kommentera med ett litet grattis. Ibland känns det rätt meningslöst att blogga om man inte får lite feedback. Men men, ny dag i morgon och då väntas det mer motion. Nu har jag mindre än FEMTON kilo kvar till jag är i mål.

God natt alla kämpar!

Delmålslistan

1. Under 90 kilo (2 hekto kvar)
2. 88 kilo (Minus 35 kilo totalt)
   
3. 86.5 kilo (BMI under 30)
4. 85 kilo (Hoppas jag att jag når innan sista augusti)
5. 83 kilo (Minus 40 kilo)
6. 78 kilo (Minus 45 kilo samt BMI 27)
7. 73 kilo (Minus 50 kilo)*
8. 70 kilo (Minus 53 kilo)*
   

*Eventuellt om jag inte stannar på 75 kilo.

Under 90

WOHO!

Jag vet inte vad som är bäst, känslan när jag passerade under 100-strecket och började väga tvåsiffrigt eller känslan nu när jag passerat 90-strecket och numer väger 89,5 kilo. Underbart är det i alla fall.

Ska iväg på födelsedagsfirande i eftermiddag och jag är fast beslutsam om att jag INTE ska äta tårta. Hoppas det bjuds på frukt eller något nyttigare alternativ. Just nu svävar jag runt på lätta moln. Det har varit så kämpigt de sista kilona och det har gått så otroligt segt men nu har jag nått ett nytt mål. Jag är bra!

Cleaning out my closet

Då var det dags för en stor rensning i garderoben igen. Det är inte bara kläder som numer sitter dåligt utan även skor. Mina fötter har krympt 1-2 storlekar. Kasta gamla fula, stora och slitna kläder. Bort med skor som är förstora. Bara lämna kvar kläder som jag faktiskt använder. Inte spara sköna kläder som är noppriga och med hål. Kasta!

Nya delmål

Ställde mig på vågen här hemma nyss och den visade bra siffror. 90.2 kilo! Minus 32,8 totalt. Blir världens lyckligaste om jag spräcker 90-kilos strecket snart med. Min behandlare tycker att en vikt på 75 kilo är ett bra mål för mig. Enligt BMI-tabellen är jag då fortfarande överviktig (BMI 26) så jag skulle mycket hellre vilja hamna på 70 blankt. För att det ska bli möjligt sätter jag nu upp nya delmål.

1. Under 90 kilo (2 hekto kvar)
2. 88 kilo (Minus 35 kilo totalt)
   
3. 86.5 kilo (BMI under 30)
4. 85 kilo (Hoppas jag att jag når innan sista augusti)
5. 83 kilo (Minus 40 kilo)
6. 78 kilo (Minus 45 kilo samt BMI 27)
7. 73 kilo (Minus 50 kilo)*
8. 70 kilo (Minus 53 kilo)*
   

*Eventuellt om jag inte stannar på 75 kilo.

Inte längre anonym?

Att läsa en blogg utan bilder är inget som är direkt kul. Då måste bloggaren skriva extremt bra och intressant. Jag har funderat väldigt länge nu att eventuellt sluta blogga anonymt och då kan det bli inlägg med mer bilder. Vad tror ni om det?

Tack

Tack för alla fina kommentarer! Jag kör på som vanligt med mat och motion. Har lite ångest idag för jag har ännu inte varit ute och rört på mig. Bara varit inne och pysslat och donat. Men ut blir det och jag får nog ångra mig som inte gick ut tidigare för nu ser det ut att bli värsta regnovädret.

Misstrodd

Nej livet är inte alltid en dans på rosor. Var inget muntert besök på kliniken idag. Ett hekto ner. Det kändes som att min behandlare misstrodde mig. För enligt henne ska jag gå ner mer än så i vikt om jag bara följer mitt schema.

Blev så otroligt ledsen. Jag gör ju fasen allt vad jag kan. Äter bra, rör på mig mer än någonsin. Är ute och går. Springer joggingrundor 2-3 kvällar i veckan. Det är tydligen inte tillräckligt. Men VAD ska jag göra?

Njut

Vilket härligt väder vi har! Givetvis ska man passa på att vara ute och njuta. Jag har tänkt mig en liten löptur alldeles strax när det har blivit lite svalare. Får se om det gör ont i mitt ben. I förrgår när jag sprang vår ruset gjorde det lite ont under ett ställe i loppet så jag fick gå upp för en backe. Hoppas att ni alla är ute och rör på er när det är sådana här härliga kvällar!

Min tid

Jag tog mig runt på Vår ruset på 33.35 och jag är supernöjd! =)

Vägning

Minus 0,6 denna vecka och nu väger jag 90,5 kilo. Hoppas ligga under 90 nästa vägning som är om en vecka exakt.

Vår ruset 2010

Ikväll springer jag vår ruset i Stockholm. Är det någon mer som ska det?

Folk som kommenterar mig

Senaste veckan har två killkompisar kommenterat mitt utseende. Har fått höra att jag verkligen har kämpat bra och att det gett bra resultat. Bägge två var väldigt imponerade av mina tappade kilon. Det är just sådana kommentarer jag gillar att höra.

Idag fick jag höra av en annan bekant en kommentar som jag inte riktigt gillar. "Du håller ju på att försvinna helt!". Jo visst har en stor del av mig försvunnit men jag är fortfarande överviktig och jag försvinner inte.

Sen avskyr jag när man springer på någon som man inte sett på ett tag och de frågar hur jag har tappat så mycket i vikt. När jag säger att jag äter regelbundet och tränar så nöjer sig de flesta inte med de svaret. De tror att det är något annat mirakel som ligger i grunden till det hela. Varför skulle inte motion och sunda matvanor göra susen?

Är det någon annan som får höra bra/dåliga kommentarer om sin viktminskning?

Nya jag

Numer när jag ser mig själv i helfigur tänker jag wow! Har aldrig haft höfter eller nyckelben som syns. Hela jag har varit inbakad i fett. När jag dessutom tänker på att jag snart har ett BMI som börjar på 2 och inte 4 som det faktiskt en gång har gjort känns det helt otroligt.

All slit, alla tårar och all motion har helt klart varit värt det. Jag lider fortfarande av fetma men inte av "kraftig fetma". Snart är jag bara överviktig. Numer är det kul att klä upp sig. Att slippa tänka på att allt fett ska döljas. Jag kan numer också handla mycket kläder på en vanlig klädavdelning och inte på "tjockisavdelningar".

Jag tror bestämt att jag om ett år kommer ha ett BMI som ligger närmare 25 än 30. Jag skulle vilja ha en vikt runt 70 kilo, varken mer eller mindre. Dels för att jag vet att jag aldrig kommer vara en skinnytjej och dels för att det är fint att fortfarande ha en kurvig kropp.

Många minor har man gått på. Pulverdieter, utesluta kolhydrater, undvika fett, svälta sig, tröstäta, hetsträna i perioder, hetsäta andra. Det gäller att finna en balans i livet med mat, träning och att då och då unna sig. Unnar man sig för ofta blir det inget speciellt tillfälle som man ser fram emot. Det ska vara något man längtar och ser fram emot.

Hoho?

Ni är några stycken som läser min blogg. Många skriver fina kommentarer som jag läser och svarar på så gott jag kan. Nu vill jag att ni ska tipsa mig om era bloggar eller om andra bra hälso/vikt/träningsbloggar som jag kan kika in. Jag behöver läsa en massa bloggar för att bli peppad.

Happy day

Det var väldigt nervöst inför invägningen idag. Kom dit och det första vi gjorde var att väga. Vågen stod och flimra lite fram och tillbaka men stannade till slut på 91,1 kilo. Alltså minus 1,4 kilo sen sist. Det betyder att min BMI ligger på 31,5 och att jag sakta men säkert börjar närma mig en vikt under 90 kilo samt BMI under 30. Känns otroligt bra och jag är så himla glad!

I morgon gäller det

I morgon är det återigen vägning och nu hoppas jag på ett minus. Spelar ingen roll om det är stort eller litet så länge det är ett minus. Har några timmar på förmiddagen fri innan jag ska till kliniken och då tänkte jag passa på att träna. Så håll nu tummarna för mig i morgon.

Svettigt

Inne i någon form av motionsflow. Blev iaf bra tränat igår med långpromenad på 9km och idag sprang/promenera jag lite mer än 4km. Sista tuffa veckan i skolan för min del, mycket att göra och det är därför jag bloggar så dåligt. Men i sommar ska jag blogga desto bättre.

Plus på vågen

Arg och ledsen. Var och vägde mig idag och vågen stod på 92,5, dvs upp 0,3 kilo sen sist. Det är ingen stor summa. Men ett plus är alltid ett plus och jag har bara mig själv att skylla. Nu är det verkligen nya tag som gäller. Har varit en stressig period i skolan med praktik. Har inte haft tid och ork att träna som jag ska. Ätandet går förhållandevis bra men jag behöver min träning för att få minus. Nästa invägning är torsdag nästa vecka.

Tvär

Nu är jag taggad igen. Dessvärre känner jag mig ganska nere. Skulle så gärna vilja ha någon att träna med. Någon som inte bangar efter 1-2 veckor. De jag brukade gå och simma med har inte ork/lust längre vilket gör att jag har skippat simning på jag vet inte hur många veckor eftersom det ändå tar mig mycket extratid att åka till/från simhallen.

Löpningen gick åt skogen, eller nja kanske var lite väl att ta i men jag blev sjuk i två olika omgångar med ett tätt mellanrum och har inte sprungit på två veckor. Nu ska jag ut och gå med en vän. Gå är både skönt och bra motion men jag känner att det inte är tillräckligt nog för mig. Vaknar jag lika tidigt i morgon som jag gjorde i morse så tänker jag ge mig ut och springa.

Just nu känner jag mig rätt ensam i allt som har med vikt/träning/äta rätt att göra. Får inte den feedbacken jag önskade via den här bloggen. Personerna runtomkring mig IRL är inte direkt stöttande heller. Just nu skulle jag vilja höra andra ord än att "det är bara att fortsätta kämpa".

Fy skäms på mig

Jag har massa saker att göra i skolan. Ätandet går bra men däremot har jag ätit massa onyttigt utöver det när jag varit hostig. Skäms så för det och det syns på vågen eftersom jag inte gått ner något. Kanske ska vara lycklig som inte gått upp men vetskapen att jag hade tappat flera kilon om jag låtit bli allt snask gör mig förbannad.

Fyra dagar ledigt nu liksom många andra. Ska utmana mig själv att ta en liten löparrunda minst två dagar och utöver det röra på mig ännu mera och låta bli en massa snask.

Hoppas att ni alla har det bra!

Host

Så typiskt att jag hostar och har mig. Är jättesugen på att träna men får gott hålla mig inomhus och kurera mig. Aptiten är inte den bästa, men äta bör man.

Hoppas ni alla mår bra!

Ångest

På senaste sexveckorskontrollen hade mina kurvor rört sig neråt. Alltså kurvorna som visar hur jag mår psykiskt. Hur mycket ångestfylld jag känner mig och hur nära man ligger en depression. Det känns bra. För jag mår mycket bättre nu än vad jag gjorde innan jag fick hjälp.

Visst kommer det dåliga dagar, jobbiga dagar och dagar då jag verkligen ifrågasätter om livet är värt att leva. Men det är någon få dag här och där och inte så som det var innan när det kunde vara flera dagar i rad, alltså perioder då jag mådde otroligt dåligt.

Jag vill tacka er alla för era fina kommentarer och stöd. Det betyder otroligt mycket för mig. Har varit dålig på att kommentera era kommentarer, kommentera era bloggar och framförallt har jag varit dålig på att blogga. Det ska jag försöka få ändring på då jag märker att jag mår bättre av att skriva av mig och att jag lyckas bättre med både att ha kontroll över ätningen och motionen.

Vad vill ni att jag ska blogga om? Är det något som ni undrar över?

Skit plus

Har varit sjuk igen och haft en liten nereperiod. Det botades med nya träningskläder och nya joggingskor. Jag är numer en joggare. Eller jag kör intervallträning. Just nu 3 min löpning, 3 min gång och så varvar jag det under mina rundor.

Tyvärr hade jag ett plus på vågen idag när jag var och vägde mig. Kan ha varit att det var sent på eftermiddagen men som sagt var så är nog största anledningen att jag inte har kunnat motionera på tio dagar. Det visar sig på en gång när man är inaktiv.

+0,7 kilo.
Aktuell vikt 92,7

Varför just jag?

• Varför styrs mitt ätande av känslor?
• Varför vill jag trösta mig själv med godis/chips/onyttiga saker?
• Varför vill jag belöna mig själ med godis/chips/onyttiga saker?
• Varför har jag så svårt att stå emot frestelser som har med ätande att göra?
  

Gå i graven

Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska fortsätta med den här bloggen eller lägga ner den. Känner att den inte tillför mig något speciellt. Får se om det blir några mer blogginlägg. Ska fundera några dagar och sen får vi se.

Ingen alkohol

För stunden på lite bättre humör. Dock väldigt rastlös och uttråkad. Jag kör fyra veckor utan alkohol och i morgon har jag avklarat den första. Därför blir jag lite tråkig och sitter hemma en fredag. Visst kan man ha kul utan alkohol men jag vill inte låta mig suktas och känner för att vara lite för mig själv.

Fixar jag att gå ner 3 kilo till den 1 maj ska jag unna mig något. Tror det ska vara något i träningsväg. Kanske ett par nya träningsbyxor. Ska kika runt efter snygga träningskläder ikväll och drömma om mig själv som normalviktig, i en bikini på en sista minuten resa i augusti. Kanske blir det verklighet?

Neggo

Varför bloggar jag bara när jag är neggo?

Ja inte känner jag mig direkt muntrare idag men motionerar bra gör jag. Jag vill så hemskt gärna komma under 90 kilos strecket. Att det ska vara så svårt. 2,9 kilo. BORT jävla fläsk!

Fram till nästa vägning (torsdag) ska jag röra på mig som aldrig förr. Ikväll ska jag ge mig ut och försöka köra en rask promenad/jogging. Gå en minut, jogga en. Ska jag någonsin bli en joggare så måste jag börja pusha på mig själv ännu mera.

Vikt

Suck. Minus 0,1 kilo. Hade iofs inte förväntat mig några större summor. Men jag vill ju ha bättre resultat och det tänker jag skaffa till nästa vecka. Ska röra på mig som aldrig förr.

Var är min motivation?

Just nu har jag noll inspiration. Ingen lust att träna, ingen lust att röra på mig. Faktum är att jag igår åt chips vilket nog kommer visa sig i morgon på invägningen. Jag vill ju inte det här. Jag vill vara den glada och positiva tjejen som jag oftast brukar vara. Jag vill känna att det är härligt att röra på mig och inte behöva släpa mig själv ut.

Nej nu ska jag ta och släpa mig själv ut.

Du har väl inte missat

Möte med landstingsrådet

I morse var jag på frukostmöte där Filippa Reinfeldt närvarade. Var grymt nervös när jag satt och väntade utanför. Sen kom Filippa och gick förbi och hon tittade mig djupt in i ögonen och sa hej. Då släppte all nervositet. Meningen var att min behandlare skulle ställa frågor till mig som jag skulle besvara. Hur mitt liv såg ut innan jag fick behandling, hur det såg ut nu och vad det hela betyder för mig. Det hela slutade med att Filippa själv ställde frågor till mig. När vi var klara och jag skulle gå ut reste hon sig upp och jag tänkte att nu skulle det minsann skakas hand. Sträckte fram min hand och skaka hand och sen fick jag även en kram.

Jag hoppas att hon har fått en inblick i det hela och att hon förstår att ätstörningar är något som landstinget bör satsa mer pengar på. Själv känner jag mig väldigt stolt som har berättat om min innersta hemlighet för en sådan betydelsefull person.

Nya bilder

Nu har det gått fem kilo sen jag tog bilder på mig själv sen sist. Titta högst upp och under fliken bilder så finner ni dem. Är det någon skillnad?

minus 30 kilo

Jag greja det! Minus 0.9 kilo den här veckan och då alltså totalt minus 30 kilo! Helt otroligt. Det är ju sådana summor man ser de på biggest loser gå ner. Helt otroligt! Jag är helt paff! Nästa delmål blir nu att komma under 90-strecket och det är bara 3 kilo dit så det kommer nog att gå bra.

Dessutom blev jag utvald till en sak nästa vecka. Filippa Reinfeldt ska besöka kliniken och jag ska få träffa henne och prata om min behandling, om hur mitt liv var innan och hur det är nu. Ska bli superkul.

Körigt

Hej alla fina människor!

Det här blir en maffig vecka. Mycket i skolan som ska hinnas med och jag vet redan nu att min träning kommer bli lidande. Dock kommer jag att kämpa på och se till att jag kommer upp i mina 10 000 steg om dagen. Nej åter till pluggandet nu.

Sugen på donken?

Spana in den här artikeln.

Även den bästa gör fel

Har precis insett att jag lite här och där på bloggen skrivit att min maxvikt varit 122 kilo när det faktiskt var 123. (Kan ha varit mer men jag utgår från det högsta jag någonsin fått på en våg.) Och med min aktuella vikt på 93,9 kilo har jag totalt gått ner 29,1 kilo. Tänk om jag vid nästa veckas vägning spränger 30 kilos gränsen?

Ljusglimtar

Lycka är att ha en pojkvän som trots allt försöker förstå och som lyssnar och stöttar.

Men den största lyckan just nu var att jag utan problem eller större fight fick på mig en klänning i storlek 44. Det satt riktigt fint och tom brösten fick gott om utrymme. Det brukar annars vara ett stort problem att det sitter bra förutom vid brösten där det liksom väller ut. Faktum är att jag inte alls kollade på kläder på Generous, XLNT eller Bib. Jag har helt enkelt blivit så pass slim att jag nu kan handla kläder på de vanliga avdelningarna. Det trodde jag att jag aldrig mer skulle kunna göra.

Release me

Jag tog mig en promenad igår. Kom upp i över 11 000 steg. Men det kändes inte ett dugg efteråt. Just nu känns inget muntert. Jag är verkligen inne i en svacka. (Psykiskt och inte fysiskt) men jag tänker inte trösta mig genom hetsätning för det är ingen tröst utan framkallar bara mer ångest.

Ska jag vara helt ärlig så känner jag mig så otroligt ensam. De personer som finns runtomkring mig irl förstår inte min diagnos (eftersom min hetsätning alltid har skett i ensamhet för det är otroligt skambelagt).

Det är också otroligt svårt för mig att umgås med folk. Jag kan inte äta en måltid utan att jag sticker ut som annorlunda (för att jag äter med vågen). Jag kan inte ta en fika med folk utan att det ifrågasätts varför jag inte tar något till mitt kaffe. Just nu så känns det som att mitt regelbundna ätande styr hela mitt liv och jag får inte slarva med det eftersom chansen för överätning då ökar markant.

opepp

Så trött, så less på det mesta och solen har inte visat sig på jättemånga dagar nu. Det gör mig deprimerad. Solen kom fram, jag längtar efter dig!

Trots det måste jag masa mig ut på en promenad så jag kommer upp i mina 10 000 steg idag. Omotiverad som få. Helst vill jag bara lägga mig i sängen, äta något onyttigt och dra täcket över huvudet. BLÄ!

Yes

Vägning idag. Minus 0,5 kilo. Nu väger jag 93,9 kilo och jag längtar tills att jag är under 90.

Normalt/sjukligt

Minizillen önskade ett inlägg om hur jag "upptäckte" och blev "medveten" om att du hetsåt och att det var ett sjukligt beteende kring mat och inte bara "normalt" beteende. Så här kommer det.

Jag har nog aldrig tyckt att mitt ätbeteende varit normalt. Rådande till de normer om hur och vad man ska äta för att vara "normal" så har jag väl bara sett mig själv som en person med dålig karaktär, en som inte kan hålla sig ifrån snask, som småäter och som rör på sig alldeles för lite.

Det jag däremot kom underfund med tillslut var att jag behöver professionell hjälp att ta mig ur mitt hetsätande. Jag hade då inte svart på vitt att det var en ätstörning jag hade och jag kände också att folk runtomkring mig antagligen inte skulle se mig som "en fet och lat person" om jag fick en diagnos. Ju mer jag läste på om BED så ringde allt fler klockor i mitt huvud. Allt stämmer ju in på mig på pricken.

Jag minns också hur skönt det kändes när jag insåg att jag inte är den enda i världen som har BED. Att det finns fler än jag som varit så besatt av ätande att det styrt hela ens liv. Det var en stor lättnad.

I och med diagnosen och att jag får fortsätta behandling för min ätstörning så har jag blivit så otroligt peppad. Visst var jag peppad innan med. Jag hade ju trots allt gått ner ca 25 kilo under ett år på egen hand. Men jag var även medveten om att om jag inte får hjälp med att förändra mitt ätbeteende så kommer jag åter falla tillbaka till gamla mönster. Det är helt klart en livsstilsändring.

Idag taggar jag mig själv att gå längre. Jag har börjat simma igen och ska försöka simma minst tre pass i veckan. Jag orkar mer både vad gäller kondition men även med skolan och allt plugg. Jag är gladare, jag känner mig vackrare. Dessutom fick jag höra av en klasskompis idag att jag för henne är en stor inspirationskälla. Det var jag (fetknoppen!) som genom min viktnedgång och träning fick henne att börja motionera och nu har hon tränat i snart tre månader. Vilken känsla det ger!

Det rullar på

Jaha kära vänner. Dagarna går fort. Förra veckan skrapade jag ihop 190 minuters träning. Har däremot inte alls ätit så värst bra. Lite tilltugg till schlagern i lördags och några glas vin. Lite ostbågar idag. Känns bra att jag får dåligt samvete iaf.

Snart hoppas jag på att ta nya helkroppsbilder, bara 1,8 kilo kvar sen de jag tog sist. Det var visserligen i december men hela januari mådde jag väldigt dåligt psykiskt och det var i februari som jag fick min ätstörningsdiagnos som radikalt förändrade mitt liv så det har gått väldigt trögt men nu hoppas jag att det ska lossna.

Jag känner att jag inte riktigt vet vad jag ska blogga om. Vad saknar ni i min blogg? Vad vill ni läsa med om? Är det något ni undra över?

0,7

Äntligen blev det ett litet större resultat på vågen. Minus 0,7 kilo och nu är jag under 95 kilo! Känns så otroligt JÄVLA bra! (om man nu får använda svordomar i sin blogg). Blir så taggad när man ser resultat på vågen. Ska ge mig ut på en promenad i solen.

Lite granna upprörd

Har kikat runt på lite bloggar vars ägare kämpar med att gå ner i vikt. Näst intill alla har enligt mig en hälsosam syn på mat och ätande. Men så finns det bloggar som gör mig näst intill upprörd.

Det är bloggar där folk har börjat sitt nya hälsosamma liv. Till frukost dricker de en kopp te och äter 1-2 knäckebröd utan smör med två små gurkskivor på. Till lunch äts det en sallad bestående av gurka, tomat och några salladsblad och har man tur lite fetaost. Middag är det lite grönsaker uppskuren (ofta förekommande som tidigare nämnt är gurka, tomat och sallad) serverat med en pyttig liten köttbit.

Ja de här människorna går ner i vikt för att de svälter sig själva. Jag har själv trott att jag äter nyttigt när jag ätit liknande mat. Men faktum är att man inte orkar ett skit, man blir grinig, får huvudvärk och man mår piss och det enda man fokuserar på är mat och ätande. Man blir besatt i några dagar. Sedan går det inte längre och då faller man tillbaka i gamla vanor. (och gör man inte det har man nog antagligen något som liknar anorexi).

Äter man enligt tallriksmodellen och rör på sig mer än vad man stoppar i sig så går man automatiskt ner i vikt. Självklart kan man äta en sallad till lunch men det räcker inte med lilla gurkbiten, en halv tomat och några salladsblad. Kom igen tjejer och sluta upp med det där och satsa på en livsstil som håller livet ut. För lika fort som ni gått ner de där kilona går ni upp dem igen när ni börjar äta annan mat.

Hej och hå

Hej alla underbara människor där ute!

Så härligt nu när solen värmer och snön smälter. Nu kan man nästan traska promenader utan att halvt slå ihjäl sig. Så härligt att jag nu verkligen har fått in bra matrutiner. Inget konstigt alls att äta frukost vilket jag bara för någon månad sen inte alls gjorde. Nuförtiden har jag alltid en frukt med mig vart jag än ska. Det kan hända att dagen som man planerat inte alls blir som man hade tänkt sig, eller att man blir lite småsugen. Då är det verkligen perfekt med en frukt.

Träningen går också bra. Nu har jag börjat simma som bara den. Simma igår, simma idag och ska antagligen simma i morgon med om jag hinner med. Stegräknaren har jag på mig varje dag och de senaste dagarna har jag traskat mellan 11-13 tusen steg. Känns verkligen kanon. Tror det är vårkänslorna i mig som spirar.

Hur mår ni? Hur går det för er?

Spärra in övervikta?

Lite av en gammal nyhet nu men någon kanske har missat det här. Helt sjukt om du frågar mig.

”Under behandlingsperioden som beräknas pågå i cirka två månader kommer de medverkande att vara intagna på ett fängelse, och först när de gjort sig av med sina mentala blockeringar, sitt felbeteende och eventuella övervikt släpps de fria för att återvända till hemmet.”

Jag har tänkt mig att det är personer som är ungefär i biggest loser viktklassen och därför hajar jag inte hur de ska kunna bli av med sin övervikt på TVÅ månader. Blir bara irriterad och upprörd. Någon måtta måste det väl vara. Program som biggest loser tycker jag är ok men att förnedra överviktiga genom att spärra in dem är helt sjukt.

Sunny

Dålig uppdatering, jag vet. Men jag har haft full rulle hela helgen. Umgåtts med vänner, druckit rosé, varit på bio och haft det bra. Nu ska jag ge mig ut på en promenad. Solen skiner och då kan man inte sitta inne!

Minus trots sjukdom

Var på kliniken idag och jag blir så peppad efter varje besök. Vågen visade minus 0,3 kilo. Helt ok med tanke på att jag varit sjuk hela förra veckan.

Min behandlare är så förstående, snäll och stöttande. Har jag frågor kommer hon med bra svar. Tillsammans hittar vi lösningar som passar mig. Nästa mål är att vara under 95 kilo (vilket jag är helt övertygad om att jag kommer vara) och sedan komma under 90 kilo. Mitt tredje delmål är att ha ett BMI under 30 vilket jag har om exakt minus 9 kilo. Heja mig!

Hetsätarn simmar igen

Nu är jag igång med simningen igen och det känns så bra. Nu ska det börja rasa igen på vågen hoppas jag. Det allra skönaste efter ett simpass är att ta en lång varm dusch och sedan basta. Ah! Underbart med lite vardagslyx mitt i snöblasket.

Godis? Nej tack

Jag drog på mig en bihåleinflammation men nu är jag på g igen. Ätandet går bra. Skulle unna mig lite lösviktsgodis i fredags. Det var inte mycket som jag köpte, kanske ett hekto. Efter bara några bitar kom illamåendet. Jag tryckte dessutom inte i mig godiset som jag tidigare gjort. En stund senare blev jag ännu mera illamående, kallsvettades och fick yrsel. 

Det var så läskigt så det lär nog dröja ett tag innan jag äter så mycket socker på en gång. (även fast det kanske bara var mellan sju och tio bitar, alltså ingen överdriven mängd). Lördagsmyset blev att jag dippa grönsaker istället. Så mycket godare och dessutom inget illamående. På torsdag blir det ny invägning då jag ska till kliniken. Hoppas på ännu mera minus.

Hur mår ni allesammans? 

Fortfarande sjuk

Fortfarande krasslig. Trodde att jag var bättre i helgen men igår låg jag helt däckad. Ont i halsen och bihålorna. Ingen hit. Var och vägde mig idag och hade trots all stillasittande gått ner till 95,4. Nästa vecka hoppas jag att vara under 95 kilo. Det ska gå!

Det suger i sugtarmen

Man får sota för det man gjort. Ikväll är suget något helt enormt. Bara det att jag inte vet vad jag är sugen på. Men här festas det loss på frukt. Febern tycks äntligen vara borta och det känns skönt. I morgon ska jag äntligen stega på igen. Minst 10 000 steg ska det bli. Tror ni jag klarar det?

Onödigt av mig

SÅ.DÅLIGT.SAMVETE.

Dum som jag var köpte jag ikväll ostbågar. Åt kanske 100 gram. De första nävarna var goda. Sen började jag må illa och fick ont i magen. De andra 200 gramen som var kvar åkte i soporna och soppåsen gick jag och kastade. Dock har jag ingen ångest som jag brukar få när jag hetsätigt. Det här vill jag inte kalla för ett återfall av hetsätning eftersom de ostbågar som slank ner gjorde det under 45 minuter. (normalt kan jag trycka i mig en hel påse på 10-15 minuter)

Var det värt det? Nej. Jag har fortfarande ont i magen. Var jag egentligen så där sugen som jag brukade vara innan? Nej. Var jag arg/ledsen/glad/nedstämd och det var känslorna som tog över? Nej.

Lärdom av detta.
Ostbågar är inte så gott som jag mindes det.
Jag får ont/uppsväld mage.
Det är dyrt och ohälsosamt.
Jag kunde sluta äta trots att det var massa ostbågar kvar.

Unna sig?

Idag har jag inte ätit chips/popcorn/godis/snask/läsk eller dylikt på 12 dagar. Jag vet att det inte kommer vara så här för evigt. Känner att jag till helgen vill unna mig något gott men vet inte vad. Vill ju inte dra igång med en sockerchock nu när jag hållit upp så länge. Tips? Vad äter ni när ni unnar er något lite mer festligare och gott?

Arg och ledsen

Jag förstår inte hur mitt humör kan ta en sådan vändning som det har gjort nu. Jag bara gråter och gråter. Allt känns skit och jag vill bara skrika rakt ut. (Men avstår från det då jag har grannar som sover.)

Känner mig så himla ensam och att folk omkring mig inte förstår mig. Folk kan inte förstå hur jag dagligen får slita mig i håret istället för att gå och köpa något onyttigt att trycka i mig. Dom har heller ingen förståelse för att jag verkligen måste äta på mina utsatta tider för annars rubbas hela min balans och risken för hetsätning ökar.

En vän till mig som också är överviktig sa följande då hon fick reda på att jag fått diagnosen BED och vad det innebär och vad jag får för behandling.

"Då har väl alla en släng av hetsätning eftersom vi trycker i oss en massa mat och käkar fredagsmys i ofantliga mängder."

Blev så otroligt sårad för hon sa det med en sådan dryg ton och jag hade förväntat mig lite mer förståelse eller i alla fall en gnutta respekt. Ja det finns folk som tar en portion till då maten är god, det finns dom svullar järnet vid fredagsmyset. Sen finns det folk som jag som smälla i mig 300 gram chips på tio minuter, hoppa över frukosten för att man har ångest över chipsen och äta en tanig lunch för att när kvällen kommer igen ge vika åt ännu mera frosseri och hetsätning både när det kommer till mat och såväl snask.

Jag vet inte om jag ens i framtiden kommer kunna njuta av vanlig hederlig "svensson fredagsmys". Jag får dagligen kämpa för att äta mina måltider. Jag är en person som har dålig förbränning och att övervikt finns i släkten. Jag är en person som alltid kommer att få kämpa med det här och det känns så jävla orättvist.

En sommar som ickefet

Satt och räkna ut mitt aktuella BMI som är 33,1. Vid 86 kilo kommer jag ha ett BMI som ligger under 30, dvs jag är då inte längre fet utan "endast" överviktig. Det är lite mindre än 10 kilo dit, närmare bestämt 9,7 kilo. Det borde jag kunna klara av innan sommaren nu när jag får hjälp. Jag vill inte spendera ännu en sommar som fet.

(Jag har sänkt mitt BMI från 42,2 till 33,1.!!!!)

Bloglovin

Feber

Så himla typiskt. Jag känner mig både arg och ledsen. Nu när jag äntligen kommit igång med allt så blir jag sjuk. Har fått feber. Då kan man ju inte ge sig ut och stega på en massa. Blir så sjukt opepp när jag stöter på motgångar. Jag kommer inte nå veckans uppsatta mål pga det här. Får väl trösta mig med att det inte är jag som är lat utan att det är febern som hindrar mig.

Stegar

Har satt upp lite veckomål med min behandlare som jag ska kämpa för att uppnå. Ett av dem är att gå minst 10 000 steg varje dag och det ser jag inte som någon omöjlighet. Fick en jättefin stegräknare. Dessvärre fick jag den efter halva dagen samt att jag nu ikväll har fått feber. Så dagens steg blev bara 7192 stycken.

Stolt över mig själv

Idag var jag åter på kliniken. Fick träffa en dietist som tycket att jag var himla duktig på att äta rätt sorts mat. Med hjälp av vågen äter jag även rätt mängd. Av min behandlare fick jag mycket beröm. Mina ätkurvor såg bra ut efter bara en veckas ätande med våg. Jag fick också ta kort i underkläder som dom sparar som man får se efter ett tag när man fått lite resultat. Åt lunch tillsammans med andra som också går på behandling.

Känner mig stärkt efter alla positiva kommentarer och allt pepp. Hädanefter kommer jag föra in min vikt efter att jag vägt mig på vågen på kliniken. Den vågen är mer tillförlitlig. Kan tillägga att där väger jag mig med kläder på samt ofta efter att jag ätit lunch. Innan har jag alltid vägt mig hemma, direkt på morgonen innan frukost och ofta efter att jag gjort nummer två.

Veckans vikt blev enligt vågen på kliniken 95,7 kilo.

Om min behandling

Jag får hjälp på mandoleankliniken på Novum vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Vid första besöket fick jag samtala med en behandlare, proväta med mandoleanen och fylla i massa buntar med papper för att de skulle se om det verkligen är en ätstörning jag har samt hur jag mår psykiskt. Det kändes bra och jag blev bemött mycket professionellt.

Vid andra besöket fick jag reda på att jag har bed och att jag inte mår bra psykiskt pga att jag inte har kontroll över min ätning och att jag inte trivs med min kropp. Till följd på detta har jag mycket ångest och oro. Jag fick en personlig behandlare och fick träffa en läkare som undersökte mig. Lyssnade på hjärta och lungor samt kände på min mage. Eftersom varje människa är unik fick jag en personlig behandlingsplan. Jag ska måltider på fasta tider, äta en viss mängd mat (vägs upp på vågen) och satte upp kortsiktiga samt långsikta mål.

Nu i början ska jag gå till Mando ca 1 gång i veckan. Med tiden då allt förhoppningsvis går bättre ska besöken glesas ut. Varje besök på kliniken avslutas med att man vägs. Lunch och middag äter jag med mandoleanen som säger till ifall jag äter för snabbt/långsamt. Jag ska få träffa en dietist och få råd samt lägga upp matscheman. Läkaren ska ta prover på mig. Min personliga behandlare ska coacha mig och komma med bra råd.

Om ett år är det meningen att jag ska kunna äta normalt och att jag ska ha tappat kilon. Om det är så får jag gå kvar i ett uppföljningsprogram under fem år.

Hoppas ni fått en inblick i hur det hela går till. Är det något mer som ni undrar så fråga gärna.

216 timmar

Idag har jag varit nio dagar utan snask eller onyttigheter. (Jag tänker positivt och bortser från de tio salta pinnarna jag åt i lördags då jag var bortbjuden). De första 3-4 dagarna var värst. Jag både grät och mådde dåligt över att inte ha något gott att äta på. Det är verkligen som att bli avgiftad. Eller avgiftningen pågår nog fortfarande.

Idag var det dock nära flera gånger att jag tänkte ge mig ut för att köpa lite chips eller i alla fall några bitar lösviktsgodis. Har nog tänkt tanken över 100 gånger de senaste timmarna. Förstår inte att något så oviktigt som överflödiga kalorier kan styra mitt liv så pass mycket som det gör.

Till alla kämpar

Vill först bara tacka för alla fina kommentarer som jag får, ni är alla underbara! Försöker svara så fort jag hinner men jag har inte så mycket tid över till att blogga. Mina nya rutiner tar mycket tid och det är ganska mycket i skola just nu men jag kämpar på.

Hoppas att ni alla mår bra!
Kram Viktory!

Ångest

Det är kämpigt. Det känns som att jag inte gör annat än att äta. Frukost, mellis, lunch, mellis, middag och om jag är hungrig litet kvällsmellis. Det ger mig lite smått panik för jag är livrädd att jag ska gå upp i vikt för att jag äter så mycket.

Samtidigt så vet jag att det inte är så. Jag väger mig minst en gång om dagen. (Jag får väga mig hur mycket jag vill enligt min behandlare, detta för att jag ska se att när jag äter bra så går det ner och när jag hetsätit eller slarvat med maten så går det upp). Vågen går bara neråt nu vilket är superkul. Men fortfarande har jag en skev uppfattning om det hela.

Aktuell vikt idag: 95,3 kg

Jag har fått en diagnos

Igår fick jag resultaten från de tester jag fick göra i måndags. Jag var ett "solklart" fall av BED - Binge eating disorder (hetsätning). Det känns skönt att äntligen ha det bekräftat. Iom diagnosen får jag fortsätta min behandling. Det känns otroligt skönt.

Vet inte vad mer jag ska berätta om det hela. Vad vill ni veta? Har ni några frågor? Det är bara att fråga på så svarar jag.

Dags för lunch

Nu är det dags för lunch. Äter alla lagade mål (lunch och middag) med vågen. Det känns ganska konstigt att sitta med en våg kopplad till en dator när man äter. Just nu äter jag alltid ensam för jag tycker det är så otroligt jobbigt. Skulle aldrig få för mig att äta med vågen i skolan. Jag skäms alldeles för mycket för att klara av det.

Halvvägs

Stor dag för mig idag. Hade veckans invägning och nu har jag äntligen passerat minus 25 kilo. Det känns helt otroligt. För att jag ska ha ett normalt bmi ska min vikt ligga mellan 55-72 kilo. Jag har en ganska kraftig benstomme så jag tror aldrig att jag kommer hamna under 65 kilo. Nu har jag också bara 24,6 kilo ner till att bli klassas som "normalviktig". Jag har kommit mer än halvvägs i min viktresa. Heja mig!

Första mötet med Mandoleankliniken

Det gick bra igår. Fick ett bra bemötande. Fick först samtala med en behandlare och sedan äta lunch med hjälp av en våg. Sedan fylla i säkert 100 papper om mitt ätbeteende och bakgrund. Nu äter jag med en våg som är kopplad till en liten dator. Ungefär varannan minut ska jag uppskatta min mättnad.

För mer info kika här.

Dagen d

Sjukt nervös nu. Sitter och skakar av nervositet. Men det kommer nog gå bra. Jag skriver mer ikväll när jag kommer hem från utredningen.

Dan före dan

I morgon ska jag på ett första besök på en klinik som förhoppningsvis ska hjälpa mig med mitt ätbeteende. Jag är så sjukt nervös nu så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag skäms så mycket över att jag är den jag är. Att jag inte kan kontrollera mig själv. Det ska ju en normal vuxen människa kunna göra. Jag är nervös för jag måste öppna mig och vara ärlig inför människorna jag ska möta i morgon så de ska få en sådan rätt bild om mig som möjligt. Försöker hela tiden intala mig själv att det här är inget konstigt. Dagligen möter de personer med ätstörningar. Det är inget konstigt och det är vanligare än vad man tror. Men varför skäms jag så himla mycket för?

Plötsligt händer det

Igår fick jag äntligen kontakt med vården. Sökte hjälp i höstas för mitt ätbeteende och igår ringde en tanta. På måndag ska jag på besök och få göra en utredning och se ifall jag kan få en diagnos. Känns otroligt skönt samtidigt som jag är så fruktansvärt nervös och rädd.

Svar januari månads undersökning

Har du som nyårslöfte att gå ner i vikt?

Stapel 1 = ja (75%)
Stapel 2 = nej (25%)

Nu finns det också en ny fråga att svara på. Du hittar den till höger.

Award

Jag har fått en award från minizillen.

1. Kopiera awarden på sin blogg.
2. Länka till personen som gett dig awarden.
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv.
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till.
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta.


Sju intressanta fakta om mig

- Jag har ett grymt bra sifferminne och lär mig telefonnummer hur lätt som helst.
- När jag gick i låg/mellanstadiet hade jag någon form av tvång att räkna bokstäver i meningar jag läste eller som folk sa.
- Jag är en hejare på att simma.
- Jag är laktosintolerant och känner mig lite orättvist behandlad när 1 liter laktosfri mjölk är dubbelt så dyr som vanlig mjölk.
- Föredrar en lugn hemmakväll istället för en röjig utekväll.
- Har telefonskräck (att ringa samtal till folk jag inte känner) men det har blivit mycket bättre.
- Min värsta frestelse är inte choklad eller godis utan allt som är salt såsom chips, popcorn, salta nötter osv.

De flesta har redan fått awardet men jag tror att Josefin inte har fått den. Sen ger jag till övriga som känner sig manade.

Jag skulle vilja köpa tid!

Hej hopp!
En lördag som går i pluggets tecken. Så less på det just nu men det är bara bita ihop och köra på. Just nu känns det som att jag skyller min icketräning på att jag har så mycket att plugga. (vilket jag givetvis har). Men jag vet att om jag planerar in tid för träning så fungerar det.

Lika väl som att jag tar mig tid att sitta vid datorn, se på tv eller nöjesläsa en bok så måste jag ta mig tid att träna!

Vaniljsockertricket

Jösses vilket sug jag har efter chips, ostbågar eller vad som helst som är onyttigt som ger en kalorikick. Men jag är duktig och håller mig till min soppa. Förutom det så har det blivit apelsin, avokado och morötter. Har en gång i tiden fått lära mig att när sockersuget är som värst ska man ta yttepytte vaniljsocker för att stilla sitt sötsug. Jag har prövat det nu precis. Suget finns kvar men det håller inte på att göra mig galen som innan. Är det kanske något mentalt?

Drömmer om nya träningskläder

Första dagen med dieten avklarad. Jag känner mig inte alls hungrig, bara småsugen hela tiden att ha något att tugga på. Då brukar jag ta en frukt eller grönsak att tugga på. Så jag kör inte en "helt ren" kur. Det skulle jag nog aldrig klara och jag vet inte om det är så bra för tarmarna och magen att bara få flytande föda?

Vad jag önskar mig mest av allt nu är att snön ska försvinna. Det är så himla halt överallt så jag drar mig för att gå ut och gå. Sen önskar jag mig lite nya och fräscha träningskläder. Det skulle nog få mig att vilja gå ut och röra på mig ännu mera. Vad jag är i mest behov av just nu är en bra och stödjande sport-bh samt en jacka som andas bra. Den jag har nu är skit och när man kommer in från en riktig bra och svettig promenad är det helt svettig på insidan. Värdelöst.

Pulverdiet

Jag har kommit på mig själv så många gånger att det är först då jag stoppat in mat i munnen och börjat tugga som jag stannar upp och tänker "shit, vad håller jag på med?". Ofta går det liksom bara på ren rutin.

Iom det nya året vill man börja om från början, en ny fräsch start. Det har jag gjort och det har verkligen blivit mer nyttig mat och regelbundna tider. Jag har haft ett fall av hetsätning då jag tryckte i mig ostbågar. Dock inte en hel påse utan kanske en halv. Stannade upp mitt i frossandet och frågade mig själv vad fan jag håller på med och om det var värt några minuters lycka och tillfredsställelse när jag vet att jag efteråt har timmar/dagar med ångest och nedstämdhet. 

Nej, det är självklart inte värt det. Jag känner att jag har så mycket mer energi att fokusera på min ätstörning. Jag är mer bestämd och jag vet vad jag vill, jag vill må bra. Nu har det gått två månader sedan jag sökte hjälp för min sjukdom och jag har fortfarande inte hört ett knyst. Börjar känna att just nu är jag inte i behov av deras hjälp om det ska ta så här lång tid.

För ett år sedan blandade jag nutriletts pulverdiet med vanliga måltider. Jag åt en till två påsar per dag och uteslöt frukost och middag oftast. Det i kombination med träning gjorde att jag fick en bra rivstart. Har tänkt köra en pulverdiet igen och denna gång nutriletts varma soppor eftersom det känns mera matigt. 

Till er som anser att pulverdieter är skit så är väl jag ett levande exempel på att det fungerar eftersom jag gått ner snart 25 kg och inte gått upp något. Visst att det bara har gått ett år men för mig fungerar det och vi är alla olika.

Till en vän där ute

Tack Minizillen för att du alltid peppar mig med dina underbara kommentarer! Guld värt!

Motions motivation

Veckan som har gått har jag promenerat 21,67 km utöver all vardagsmotion. Visst tar det emot ibland att ta sig ut men efteråt när man tar sig en dusch så står jag alltid där och är så nöjd med mig själv. 

När jag hellre vill stanna hemma och typ glo på tv brukar jag intala mig själv att:

• Man blir inte smalare av att sitta still inomhus.
• Det är bara jag själv som kan bestämma om jag ska motionera eller ej.
• Efteråt kommer du känna dig glad/stolt.
• Alla andra kan motionera så varför ska inte jag det?
• Jag vill inte tillhöra skaran icke-motionärer.
• En dag vill jag inte tillhöra skaran överviktiga.
• Skjut inte upp på det här någe mera, ut med dig.

Det brukar hjälpa rätt bra. En riktig spark i baken. De dagar då det inte blir någon promenad är för att jag prioriterar skolan.

Hur gör du när motionsmotivationen tryter?

Läget just nu

Just nu börjar jag känna att det här med godis/chips/snask (kalla det vad fan du vill) inte är det svåra att stå emot. Nej det som nu hägrar är när man ska umgås, dricka vin, gå ut och ta en öl, bli bjuden på drinkar/alkohol. Det är svårare att säga nej och avstå till flytande kalorier än sådana som man tuggar.

Vad jag däremot börjar känna mig tryggare med är mina hetsätningsanfall. Jag vet inte varför det går så pass bra som det gör. Är det för att det är ett nytt år och jag vill leva sundt? Är det för att jag vill anförtro mig åt min käraste och prata med honom när det känns kämpigt? Det känns som ett framsteg.

Dock har mitt humör och min självkänsla varit körd till botten. Jag känner inte igen mig själv. Jag är alltid positiv och glad. Jag stöttar andra med positiv energi och brukar må bra. Varför har jag då börjat gråta mig själv till söms? Varför vaknar jag upp mitt i natten av att jag gråter? Är det något fel på mig?

Inte bada i vassen

Jag kan ju inte sitta inne och tycka synd om mig själv. Man går inte ner i vikt av att hetsäta eller att inte röra på sig. Jag är sedan några dagar tillbaka i gång med mina promenader igen och det är så skönt och ger mig så mycket extra energi.

Komma igång igen

För att komma igång med att röra mig så har jag registrerat mig på en sida där man har lite koll på sin träning. En träningsdagbok på nätet helt enkelt. Har haft en innan men nu prövar jag en ny sida. Dagens mål är att promenera 5 km. Det får bli efter skolan. Längtar nästan lite efter att flåsa på där ute. Undrar om man kommer bli svettig nu när det är så himla kallt? 

Har ni förresten gett några nyårslöften?

Svar undersökning

Är du överviktig?

Stapel 1 = ja, kraftigt (8 st)
Stapel 2 = ja, lite (2 st)
Stapel 3 = nej, normalviktig (1 st)

Ingen hade svarat på alternativ 4 som var "nej, underviktig" och därför syns inte det i diagrammet.

Och om du kikar uppe till höger så finns det nu en ny månadsfråga att svara på.

2009

Förra årets totala viktnedgång blev 21,6 kilo. Känner mig faktiskt väldigt nöjd och 2010 ska minst lika många kilon bort. Vid 95 kilo är det dags för nya bilder i underkläder och jag ser faktiskt fram emot det.

Första dagen på nya året började bra. Vaknade upp jämte min käraste och sen har vi bara myst. Han får mig verkligen att må bra och känna mig älskad. 

Gott nytt år till er allesammans