28 maj 2010

Nya jag

Numer när jag ser mig själv i helfigur tänker jag wow! Har aldrig haft höfter eller nyckelben som syns. Hela jag har varit inbakad i fett. När jag dessutom tänker på att jag snart har ett BMI som börjar på 2 och inte 4 som det faktiskt en gång har gjort känns det helt otroligt.

All slit, alla tårar och all motion har helt klart varit värt det. Jag lider fortfarande av fetma men inte av "kraftig fetma". Snart är jag bara överviktig. Numer är det kul att klä upp sig. Att slippa tänka på att allt fett ska döljas. Jag kan numer också handla mycket kläder på en vanlig klädavdelning och inte på "tjockisavdelningar".

Jag tror bestämt att jag om ett år kommer ha ett BMI som ligger närmare 25 än 30. Jag skulle vilja ha en vikt runt 70 kilo, varken mer eller mindre. Dels för att jag vet att jag aldrig kommer vara en skinnytjej och dels för att det är fint att fortfarande ha en kurvig kropp.

Många minor har man gått på. Pulverdieter, utesluta kolhydrater, undvika fett, svälta sig, tröstäta, hetsträna i perioder, hetsäta andra. Det gäller att finna en balans i livet med mat, träning och att då och då unna sig. Unnar man sig för ofta blir det inget speciellt tillfälle som man ser fram emot. Det ska vara något man längtar och ser fram emot.

3 kommentarer:

  1. Så du menar alltså att alla "dieter" du har testat så är: vanliga mat, äta vad du vill och TRÄNA är det bästa?? =)

    SvaraRadera
  2. Linn: svar ja. Det är egentligen enkel matematik att om du gör av med fler kalorier än vad du stoppar i dig så går man ner i vikt. Väljer man då att äta enligt tallriksmodellen så får man i sig allt man behöver. Träningen gör gott för såväl din psykiska som fysiska hälsa! =)

    SvaraRadera
  3. Vilket fantastiskt bra inlägg! Hela din blogg är fantastisk. Du verkar vettig, du verkar ha hittat den balans som man behöver. Visst man kanske inte har den hela tiden men du verkar ha kommit till en bra insikt. Denna blogg åker direkt upp på min blogglista. Har också provat allt, och vissa perioder fungerar dom också, men hur som hur så går jag alltid tillbaka till 0 (ibland även -20), balansen tror jag är viktig, eller jag vet det.

    Tack för inspirationen :)

    Peppkram

    SvaraRadera