08 juli 2010

Satans chipsmonster

skulle man kunna uttrycka med milda svordomar. Blev både lite lycklig igår och sen ledsen. För jag föll för frestelsen. Jag åt 200 gram chips. Åh, det känns så surt. JAG ÄR INGEN CHIPSMÄNNISKA! Jag ska ju bli fruktmänniska. Nej nu börjar jag återigen släpa med mig frukt för att inte falla tillbaka i onda vanor.

3 kommentarer:

  1. Vet du var jag tycker? Jag tycker att man får äta gott ibland. Så är ju ett normalt liv, så försöker jag tänka, jag ska vara normal, precis som alla andra. Och alla andra äter chips ibland. Kämpa på!

    SvaraRadera
  2. Äsch, chips är riktigt gott! Ha inte dåligt samvete, det gör bara saken värre. För du har inte gjort något fel! :) Ibland faller man, men det är också en del av viktnedgången! Du är skitduktig som kämpar. Du äter knappast chips varje dag - ingen stor skada skedd :) Bara ta en extra promenad eller så! :) Men jag vet hur det är med ångesten, hur det känns. Tyvärr. Men är så lätt att bara fortsätta gräma sig istället för att försöka göra något konkret! Det har jag själv jättesvårt för. :P

    SvaraRadera
  3. Josefin och Pärlan: ni har så rätt men man får ju alltid sin jobbiga ångest =/

    SvaraRadera